Sensmoralen Du kan inte lusta nagons tillit, ni behover framst visa fortroende sol

“Det vart en gang ett kar sasom bodde inom en sater rubrides recensioner inom skogen. Darbort levde sam arbetade han. Var morgon klev han opp, kladde sig hjartlig sam gick ut inom skogen sasom ann vart mork samt lugn for att ackumulera ved. Bra hemma ater tande han nagon brasa inom spisen samt vantade talmodigt gallande att varmen skulle utbreda sig i stugan. Nagon dag kande han att han fick tillracklig och stallde sig for spisen samt sa – ok spisen, mirake allihopa dessa ar har mi varit ute ino morker samt kyla forsavitt morgonen och samlat ved fore ni gett mig e sasom helst hetta. Nu befinner si det din svang att framfora undertecknad nagot framst. Omedelbar satter mig undertecknad narvarande och vantar tills n inneha gett ja en aning varme innan mi beger jag ut samt samlar ved. Ni far alldeles spartanskt fortroende kungen jag, sjalv kommer ge dig ved skad framst maste mi fa hjartlighet fran dig”.

Tillitens varme samt omtanksamhet kommer forst postumt att n sol varit fortroendeful. FORTROSTAN befinner si nagon palindrom komplex fran MOT och LIT, att lita mot, att hava tilltro till sam samt att bli litad mo. Nar personer tillats fragan va fortrosta betyder stav dom tillats kar lite skild losning. Det sasom idelige lyfts och saso folk uppger minsann ar meningen tillsammans tro befinner si att tro pa mo saken dar egna formagan, att aga morskhet att lansera kontrollen, att klara av radslan att skapa fel eller att vet bidra utan forsakran forsavit att lite nagot tillbaka.

Farhaga, tvivel samt radslor

Skad hur sa ar det emedan sasom star i vagen for tilliten, sasom astadkommer att vi stundom icke tor fortroende villi e alternativ nagot? Hurs ar tilliten sa sprod att saken da ino en samband kan skadas it ett nagra f incident? Mojligen finns en tips ino hurdan vara hjarnor normalt fungerar. Enligt nymodig forskning har ej vara hjarnor andrats sarskilt massor de senaste 100 000 aren. I forhistorisk tidrymd var vi helt upptagna med att overleva – sam de mest primara behoven varenda att

Fortrostan – att overvinna bavan, tvekan och radslor

• ej bliva uppatna, det vill framfora att inte overrumplas bruten en farligt djur alternativt ett skrackinjagande handelse som kunde hota vart oljud samt att
• inte bliv uteslutna ur och overgivna fran var folkgrupp.

Vara hjarnor befinner sig forprogrammerade att sok faror och hotels framfor annu tillfredsstallelse sam vallust. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen fran hjarnan – saken dar vi behover for att dra kloka slutsatser, undersok laget, erfara medkansla och odl fortsattningsvis – far ick nog tillsammans oxygen och fod nar hjarnan ar ino hotlage.

Daliga minnen tenderar att hejd kvar gallande nathinnan langre annu goda minnen, samt det verkar dartill sasom att vi mot sam tillsammans foredrar att agna oss till saken da typen itu minnen. Hurda avsevart bocke finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att lite arbeta tillsamman fantastiska folk sam chefer?

Inom dag nar vi upplever e informationsflode inte me stopp, och dar var omvarld befinner sig ino fortlopande forandring, befinner si det idelige svart att hava berusad besiktning samt kunska forsavit hurda grejer samt pryl kommer att forfina sig. Detta kan inom sin flyt dana grubbel, tvekan samt skrack hos oss.

Annorlunda personer oroar sig stav annorlunda grejer samt upplever betanklighet och fruktan utav skilda orsa. Nagon monster som beskriver det har ar saken da odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts i neurovetenskapen nedanfor de senaste decennierna kopplat till hur vi interagerar socialt. Modellen bygger gallande tre centrala principer

Fortrosta – att besegr grubbel, skepsis och radslor

• Hjarnan hanterar flera sociala risk sam beloningar tillsammans samma styrka som fysiska hotels och beloningar. 2